killing all lights

Okej, det här var extremt otippat, speciellt för mig, faktiskt.

Jag kommer faktiskt inte lägga av med att blogga.
(Jag hör er jubla ändå hit, good job!)

Jag kommer däremot fortsätta blogga på min gamla blogg. Den är:
intothewilde.blogg.se

Det här är en spännande sak med mig själv, man vet aldrig hur jag ska reagera/vad jag ska göra.
Inte ens jag vet det.

Vi har haft en (relativt) lång och härlig tid tillsammans, som tyvärr går mot sitt slut. Det här är nämligen mitt allra sista inlägg för Killing all lights. Sorgligt, jag vet. Som tröst skulle jag kunna säga att "I'm sorry babes, but it's not you, it's me". Men eftersom jag hellre tar efter Lily Allen blir mina avskedsord:

"It's not me, it's you".

So long!

Ikväll (natt?) ska  jag se Pitchblack-ltd's spelning. Det ser jag fram emot, trots att jag har matte C-nationella kl 08.20 imorgon. Men men, you only live once.

Har ni inte koll på vilka Pitchblack-ltd är, så kommer här ett smakprov:

People, vet ni vad?! Aime har klippt sig, och det är några decimeter kortare! (Alla ni som känner henne vet att det här är ett stort steg). Enligt mig är det jättesnyggt, men hon är inte riktigt nöjd. Enligt henne saknar hon sitt gamla hår. Men om ni ber riktigt snällt kanske få se en före- och efterbild.

Det var dagens händelse. Wow.

Idag, mina damer och herrar, smäller det! Vad kan jag inte skriva nu, men det får ni reda på imorgon. Orättvist, va? Men sådant är livet!

Nu måste jag fortsätta förbereda inför det som ska hända (som ni inte får reda på idag!). Åh, vad jag älskar att vara mystisk.

Jo, visst var Jacob charmig, och det var inte bara jag som hade ett leende på läpparna under tiden vi pratade (host, Aime). Men dagen förgylldes framförallt av att se våra lärare utklädda till flygvärdinnor/steward. Dom gjorde det verkligen med stil! Och det gjorde även vår älskade Aime. Se själv:

Idag hade jag och Aime matteprov. Det gick väldigt dåligt för min del, men faktum är att jag var överlycklig när jag kom ut från provet. "Hur kommer detta sig?" kanske ni frågar er. Nej, jag slog inte i huvudet under provet. Nej, jag är inte en maschokist. Det var nämligen så att jag igår stod inför ett dilemma: att plugga eller inte plugga, som Shakespear skulle uttryckt sig. Jag resonerade som så att loppet redan var kört och att jag istället kunde göra något konstruktivt av tiden, så i stället för att plugga passade jag på att planera inför mitt 18årsfirande. Och anledningen till att jag var så glad var att jag insåg att även om jag verkligen hade ansträngt mig igår med att plugga hade det inte gått ett dugg bättre. Jag hade alltså disponerat min tid väl.

Det gäller att se från den positiva sidan.

Nu sitter jag och kastar i mig min lyxgourmet till mat (läs; makaroner och kötbullar). Det går lite för snabbt, så jag har 1) spillt ner tröjan (dock endast 3 gånger än så länge) samt 2) hällt mjölk på tangentbordet (2 gånger, suck). Mysigt.
Anledningen till att jag skyndar så mycket är att jag strax måste sticka iväg till mina grannar för att vakta deras barn, som jag gjorde förut, remember? Vi får se om det går lika bra som förut. Jag hoppas verkligen det, jag är ju inte på humör för massa tjafs.

Jag är så otroligt irriterad, och jag måste bara få det ur mig. Så, här kommer det:

Under "lovet" har jag skjutit upp pluggningen så långt som möjligt, tills det verkligen inte går att göra det längre (läs; idag). Jag har inte medvetet skjutit upp det, utan jag har bara funnit att det helt enkelt inte finns tid över till att göra matte, too bad. Men, som sagt, idag har jag börjat. Tror ni inte då att jag har världens, världens, värk just idag?! Jag har knaprat ipren hela dagen, men det har inte gjort någon skillnad. Jag hatar verkligen att vara tjej ibland.

Det är liksom som om det är ett slags tecken. Det är ingen idé att försöka plugga - jag kommer ändå att få IG i matten. Men nej, jag ska vara stark. Girl power for the win.

Min gårdagskväll var, liksom Aimes, otroligt mysig (fast troligtvis pga olika saker... host). Jag insåg att, visst, trots att jag gillar att festa så finns det ingenting som är bättre än en afton i glada vänners sällskap, med diskussioner om alla väsentliga (och oväsentliga) saker som hör till. Helt klart det bästa sättet att spendera valborg!


Min dator cp:ar sig så jag kan tyvärr inte ladda upp några fler bilder... Synd.

Idag är det, som alla nog är smärtsamt medvetna om, valborg.
Jag har våndats över detta nu under hela gårdagen, och en del av idag. Vad ska jag göra? Ska jag dra ut på stan och fira, eller stanna hemma och leka alternativ? Jag bestämde mig, efter mycket om och men, för det senare alternativet. Som tur var har jag några soulmates som tänkte i samma tankebanor, och ringde mig bara minuten efter mitt beslut. Vi ska nu skita fullständigt i allt som valborg står för, och istället njuta av varandras sällskap. Enligt mig låter det som en toppen-idé.

Jag älskar, alternativt nog, att vara lite alternativ. Ah, härliga känsla.

(Förresten, är det bara jag som märker hur Aime skiner med sin frånvaro?)

(Förresten 2, kanske tar jag med mig Will ikväll, så får ni se på lite fina bilder...)

Ursäkta språket, men:

VARFÖR SKA DET VARA SÅ JÄVLA DYRT ATT ÅKA TILL HALMSTAD?!

Som ni kanske minns skrev jag och Aime om när vi har på P3 live session för ett ganska bra tag sedan. Nu har i alla fall filmen kommit upp på deras hemsida, och har ni riktigt tur kan ni se någon av oss.

LÄNK

Tack för den obefintliga hjälpen. Det känns bra att veta att ni alltid ställer upp för mig.
Hursomhelst lyckades jag komma på ett bra namn alldeles själv (för det är väl trots allt jag som känner min kamera bäst...).

(Det namnet är genialiskt ur mer än en aspekt...)