Aime; kra..... m
Till er som inte har en aning om vad jag dillar om, här har ni en länk från 1 april 2008: http://www.youtube.com/watch?v=Bosu4tCiGJw
Självklart kommer vår freezevideo från dagen också upp i bloggen så fort den kommit upp på nätet. Ni får nöja er med den här oldien sålänge. Sussilur
..nej nu tycker jag att vi stannar i här. Toppen.
Veckans låt, v.5
Mr Sandman - The Chordettes
Note: Llou gör den bättre (såklart!)
Aime; håll ut
Vilken blir det, är det du, jag, han eller hon? Kanske dem?
Det återstår att se. Först; psykologi!
Aime; stay with me honey
Mamma utbrast nyss helt randomly: Gud vad du ser trött ut!
Tack för den liksom. Men ärligt talat är jag inte så fräsch just nu. Det blir nog bara till att gå och sova. Upp imorgon med tuppen och simma lite härliga längder i skönt vatten à la Torvalla. Med vem då? Ja, med världens bästa Panda såklaaart!
Det är ju fredag imorgon också, och det betyder... vadå? Minns ni vad som hände förra fredagen för allra första gången här i bloggen? Inte? Jodå, tänktänktänk. Jag tänker inte berätta det så det blir till att gå tillbaka bland inläggen för din del. Bakläxa! Fy dig. Vad betyder detta då? Läs oftare, längre och mer noggrannt! Mjau!
Llou; somliga kan konsten att underhålla
Llou; om jag kommer in?
Jag, Aime, Matilda och Navid satt och pratade om vilka olika klubbar vi vill hänga på när vi alla fyller 18 år. För mig är det 85 dagar kvar, så det gäller ju att ladda upp! Hursomhelst. Snacket gick, och vi började prata om White Room."Vad är White Room?" frågade Navid, helt klart missorienterad. Det är tydligt att han inte driver med oss; han vet verkligen inte vad White Room är. Aime tar honom under sina vingar och förklarar.
En minut senare vänder sig Aturina om för att fråga Navid något.
"Prata inte med mig; jag hänger på White Room!" utbrast Navid med en grov Lidingö-accent och ett nyvunnit självförtroende. Frågan är hur mycket av det självförtroendet som finns kvar efter att klassen skrattat gott åt (absolut inte med) lille Navid.
Eftersom Navid inte vill att vi ska nämna honom i det här inlägget för han framställs som "en stor jävla idiot" (enligt honom själv). Därför kan vi kalla Navid för "X".
Slutet gott, allting gott.
Aime; "de e nåt med klockan asså"
Min klocka blev stulen i december och jag är därför på jakt efter en ny. Problemet är att modellen jag ville ha (dvs. samma som jag hade förut) har utgått. Hör och häpna. Jag blev förstås mycket ledsen, men får helt enkelt känna mig tillfreds med en annan modell. Frågan är enkel; vilken?
Aime; tre snabba ifrån måndagens bravader
Roujan, födelsedagsbarnet, och ja, vem är det där till höger? (;
Agnes, Matilda, Roujan och Amanda
Sedan hade vi en speciell gäst också förstår ni. Han var... stor (grrr), han var.... kladdig (grrau!), och han var läcker (mjau!)
Aime; allt och ingenting
Varning för osammanhängande inlägg! 
Har ni tänkt på att vissa personer är snygga, medan andra är söta?
Marjorie är min favorit på Top model, for sure. Kanske för att hon är fransyska egentligen. Jag är ju Frankriketokig...
...och tydligen är jag också en kattmänniska. Tjaa, inga protester i och för sig.
Hultsfred i sommar? Killers och Spektor
"Bara" 206 dagar kvar tills 22 aug., och 234 dagar tills 19 sept.
Jag varnade er.
Llou; charmig som få
Jag och Saltsjöbanan går inte hand i hand, bildligt alltså (no shit). Ikväll var det strömavbrott. Det bidrog till att hela Saltsjöbanan var avstängd och ersattes med bussar. Första bussen blev full fort utan att jag fick plats. Nästa buss tog år innan den slutligen kom till Slussen, men med den lyckades jag få en sittplats (yey)!
Efter att ha spenderat en halvtimme på den där bussen var jag däremot inte lika entusiastisk. Jag insåg att busstationen som bussen skulle stanna vid var långt ifrån mitt hus, och att det skulle ta ytterligare tjugp minuter innan jag var hemma. Då började en plan formas i mitt huvud...
Jag gick försiktigt fram till busschauffören och tog fram mitt allra charmigaste leende.
Jag: "Ursäkta mig, men jag undrar om det är möjligt att ta en liten omväg för att släppa av mig?" (Jag ler oskuldsfullt)
Chaffisen: "Ehum. Vart då?" (Han ser otroligt konfunderad ut)
Jag: "Det är inte alls så långt här ifrån. Jag skulle verkligen uppskatta om du kunde göra det för mig..." (Jag tittar djupt in i hans ögon) "Jag är nämligen väldigt trött." (Ler igen)
Chaffis: "Oh, så vi har alltså en dam i nöd här?" (Han ler mot mig)
Jag (ständigt leende): "Ja, så skulle man kunna se det!"
Chaffis: "I sådana fall har jag inget val! Men du måste stå kvar här för att visa mig vägen..."
Jag: "Självklart. Det här är otroligt snällt av dig."
Chaffis: "Ehmm. Hehe. Inga problem!" (Han ser lite generad ut)
Det är kul att veta att jag fortfarande har det i mig.
Sedan att det bara fungerar på 50plusare, det är bara en liten detalj.
Bussen stannade i princip utanför mitt hus. Vilken lyx.
När jag väl kommit hem berättade jag för pappa om mitt och Aimes projektarbete (att marknadsföra skolan). Pappa blev genast intresserad.
"Jag vet vilken slogan ni ska ha!!!" utbrast pappa efter en stunds tystnad. Han tittade på mig och förväntade sig någon slags respons, så jag svarade honom.
"Jaha, och hur är den då?"
"Mikael Elias - because you're worth it!" sa han otroligt stolt.
"Du driver med mig?!" utbrast jag. Jag kunde inte tänka mig en sämre slogan. Pappa blev lite bekymrad. Det var tydligt att han gillade sin slogan betydligt mer en jag.
"Vänta... Jag tror att jag har det! 'Mikael Elias - connecting people'! Vad tycker du om den?" skrek han triumferat.
"Jättebra pappa, verkligen" svarade jag, för att försöka att inte såra hans känslor. Men seriöst? Tack gode gud att pappa inte arbetar med marknadsföring.
Aime; erfarenhet
Llou; ajm gööööööööd
Jag är tydligen ganska bra på mikrobiologi. Där ligger jag på ett starkt VG+ och visar mycket goda kunskaper. "Varför är det här roligt?" undrar nog ni. Jo, av den simpla anledningen att jag inte har mikrobiologi. Trots att jag har påpekat det till läraren får jag fortfarande närvaro på dom lektionerna och förra veckan kom han fram till mig och sa: "Llou, du har fortfarande inte lämnat in din labrapport!".
Det blir intressant att se hur lång tid det kommer ta för läraren att fullkomligt inse att jag inte går på mikrobiologi. Kommer det gå så långt som att jag får slutbetyg i ämnet? Återstår att se...
En annan konstig sak var att min engelsklärare ville att jag ska prata mera "för det är en av mina starka sidor". Bullshit. Jag menar, jag är ganska bra på att snacka engelska hemma och med vissa kompisar, men framför läraren är det är jäkla skämt. Så här lät det idag:
Läraren: "Did you like any of the poems?"
Jag: "Jes. Aj lajkt dis wan."
Läraren: "Have you read anything by him before?"
Jag: "Jes. Vi häv.. eehh.. alltså i Kultur- och idéhistoria.. Aj min, in culture and idea... öh.. history? Jes, där vi häv räd såmting by him... Aj tink."
Läraren: "Well... Okay..."
Är snacka en av mina starka sidor i engelska är jag in serious trouble. Oh no.
Aime; jag har något att berätta
Vi människor har våra tankar och idéer kring saker och ting. Vi tror oss veta en hel del, fastän vi ibland kanske bara grundar våra bestämmelser i fördomar eller icke trovärdig erfarenhet. T.ex.: "Alla zigenare är tjuvar"
För att vi överhuvudtaget ska kunna fungera normalt behövs dessa fördomar och tankar om hur vi uppfattar det runtomkring oss. Låt oss säga såhär; att dela omvärlden i små bitar och placera dem i fack är inte fel. Vi behöver struktur i hjärnan för att kunna hålla isär allt. Annars kanske vi skulle tro att röd bil betydde mjuk blöt.Alltså; placera saker i fack = bra (Men, som alltid, finns det en regel kan man slå sig i backen på att det finns ett undantag för regeln. Det är ju förstås inte alltid bra. Ni förstår hur jag resonerar hoppas jag.)
Hursomhelst. Det jag vill komma fram till är att det finns tusentals miljoners anledningar till att det ni ser, hör eller upplever händer. Allt har inte den mest logiska förklaringen.
Så, när ni ser någon trilla, ta inte för givet att det var halt där. När ni ser någon äta en banan, ta inte för givet att han eller hon är hungrig. När ni lyssnar på en bra låt, ta inte för givet att alla gillar just den låten. När ni ser någon sitta och skriva "allt är inte som det ser ut" på mobiltelefonen, tro inte att personen gjort ett könsbyte. Personen ifråga kanske bara ville skriva ett bra blogginlägg senare under dagen.
Llou; tre månader kvar
Så att simma den sedenliga 1 kilometern var jobbigare mentalt än fysiskt. Det var därför en lättnad att komma in i bastun och varva ner, trots att vissa gamla spöken fortfarande var omkring mig. Lättnaden varade tills dess jag såg den manliga personal som sneglade in i bastun, och förvandlades där till panik. Jag orkar inte gå in på detaljerna, men jag kan säga så här mycket: de kommande tjugo minuterna spenderades med att gömma sig för honom. Vart vi än var kom han dit också. Skitläskigt.
Jag i vattnet
Llou; partyprincessa
Klockan är 20:54 och det är lördag.Vad tror ni att jag gör?
Jo, hänger upp tvätt.
Party, party!
Det kanske är dags att rycka upp sig?
Hm.
Veckans låt, v.4
Llou; get out of my dreams, into my car!
Det är fredag, loves. Fredag betyder:
- Sovmorgon
- "Veckans låt" (kommer strax)
- Roliga lektioner (jo, jag är en sådan)
- Toalettstädning (det fick jag som straff för... vad var det?... jo, att jag var för slapp)
- Början av helgen
- Början av nästan 3 dagars frihet
- Tid att träffa vänner
- Tid att leva
Så, om ni ursäktar, ska jag nu gå och praktisera dessa punkter.
Aime; dagens ungdom
Stress, stress, stress. Igår konstaterade min mor att vi ungdomar stressar för mycket. Det är nästan aldrig vi gör "ingenting", eftersom vårt "ingenting" ofta består av ex. tv-tittande eller musiklyssnande (11), och det är ju faktiskt inte "ingenting". Vi gör ju något när vi kollar på tv, även om vi s.k. "slötittar" utan att ge så mycket uppmärksamhet åt programmet. (10) Jag kan dra en parallell till mig själv som ofta, för ofta, ligger med datorn i knät SAMTIDIGT som jag tittar på tv. Det enda som saknas är att jag pratar i telefon samtidigt också liksom. (9) (vilket tyvärr händer det med...)
Vi måste lära oss att uppskatta vilan. Jag tror inte att man presterar MVG om man bara stressar hela tiden. Ibland kan det vara värt att skippa panikplugget för (8) att bara blunda och, nej, inte sova, just det, VILA.
Nu har jag producerat ett högkvalitativt (ehm?) inlägg och jag har hela 6 minuter kvar av min utsatta tid. Wow, nu var jag duktig.
Llou; superstars sucked into the supermassive
Jag trodde att jag kunde undvika stunden för erkännandet tillräckligt länge för att jag skulle kunna komma på en bra bortförklaring. Fel, fel, fel. Pappa måste ha kameran tidigt imorgon. Vad ska jag göra?!
Mina bortförklaringar än så länge:
- Hunden sprang ner kameran (fungerar ganska bra, om jag nu skulle haft en hund).
- Det var inte jag - det var brorsan (fungerar aldrig; mamma tar alltid brorsans parti).
- Jag vet inte vad som hände - helt plötsligt var den bara sönder (ingen chans i helvetet att det fungerar)
Någon som har en annan bortförklaring att delge sig av till en desperat liten stackare?
Aime; usch, tårta!?
Hej!
Idag ska ni få veta några saker som står på min + respektive - lista.
+
inredningsdesign
mjölk
huvudbonader
mode
dans
-
grädde
oordning
oboy
citrusvatten
nattlinnen
Håller ni med mig om något eller är jag bara konstig? :)
Bilden är såklart på mig i min nya mössa som har favoritfärgen mörk olivgrön.
Aime; fynda!
Hej världen!
Dagens inlägg kommer bestå av en liten upplysning, till synes kanske ganska lam, men jag tror att ni, precis som jag, uppskattar den när ni utnyttjar den. Hm, lång, konstig mening? Ja. Borde jag fortsätta att förklara vad jag menar? Nej. Kanske jag bara ska ta allt rakt på sak? Ja. A tiny thing first, this one goes out to all the girls.
Vi tjejer tenderar att leta efter "den perfekte mannen", som ni (kanske?) känner igen er i. Han ska vara si och så och se ut på ett visst sätt, ha den snyggaste klädstilen o.s.v. Det vi inte tänker på (eftersom vi har fullt upp med tankarna på hur han ska vara) är att han kan finnas varsomhelst! Jag själv märker att jag roar mig med att hitta hunkar överallt. Mitt bästa ställe so far; tunnelbanan. Det kryllar av dem. Dagens fynd stod idag mellan denna kille (som ni ser till vänster) och en annan som jag tyckte påminde om Orlando Bloom. Det slutade tillsist med att det blev den här killen, eftersom Orlando hade lite för bred haka. (Åter igen, fy skäms på mig, som letar efter den PERFEKTA. Lyssna bara; "liiite för bred haka")
Hursomhelst! Poängen med inlägget är att ni singeltjejer borde öppna ögonen. Han finns där ute. På bussen, hos frissan, på ICA eller kanske i Hagaparken. Jag och mina tjejkompisar har dock ett eget favoritställe. Det stavas N o r d i s k a K o m p a n i e t. You heard me. NK. Damn, alla är snygga där. Eller i alla fall de flesta. Missa inte de som jobbar i butikerna, och ta inget för givet! Det finns faktiskt TVÅ snygga killar som jobbar på leksaksavdelningen.
Som jag och Matilda kom fram till idag innan vi skiljdes åt; Sitt inte och vänta på att livet ska komma och knacka på dörren, ta tag i det!
Llou; R-Patz ska sjunga på min begravning, ok?
Anledningarna till att jag skrev på engelska är många och komplicerade, men samtidigt så frustrerande löjliga.
Typ som anledningarna till att jag går NVNV. Hmpf.
Ikväll ska jag, hursomhelst, pröva på en apparat som jag fick av min sjukgymnast.
Den ser ut så här:
Och tro det eller ej - den ser till och med läskigare ut i verkligheten. Plattorna ska jag fästa på ryggen. De kommer i sin tur göra så att jag får ryckningar i ryggen. Ni förstår nog varför jag är lite tveksam till konceptet. Sjukgymnasten försäkrade mig om att den var någorlunda ofarlig, men jag vetetusan.
Kommer jag inte till skolan imorgon är det dags att börja oroa sig.
Hejdå, åh du grymma värld.
Aime; nostalgi
När jag loggade in på facebook (ja, jag är precis som alla andra och har facebook. Vadå, det är ju bra?) för några minuter sedan såg jag att det var ungefär 10 nya bilder på mig upplagda. Några var från skidresan med skolan till Romme, men ungefär hälften var flera år gamla. Jag satt och stirrade som förskräckt när jag bläddrade vidare, bild för bild. Att jag var en "sån där" hade jag förträngt. Men även om bilderna i sig var hemska så fanns det ändå minnen i dem. S.k. nostalgi. Det får bli dagens ord. Är ni ute efter att skratta lite och kanske även skämmas en smula så är mitt tips enkelt; titta på foton som är tagna ca. 2 år tillbaks i tiden.
Som tur var fanns det ett sött kort sen gammalt på mig i alla fall! Här kommer det:
vem tror ni är jag? (;
Llou; my moon my man
Det var ju det där om bilder. För att ta kort på något man gör krävs det ju att det man gör är någorlunda intressant (enligt mig i alla fall). Vad har jag gjort idag som kan klassificeras som intressant? Hm, låt mig tänka. Inget.Om vi inte räknar ett jobbigt kemiprov och en flummig mattelektion. Allt är i och för sig relativt, men jag ska inte sjunka så lågt att jag påstår att de ovanstående alternativen är intressanta. (Trots det måste jag erkänna att det togs en bild eller två under mattelektionen... hehe).
Nu i eftermiddag hade jag egentligen tänkt gymma, men sedan insåg jag att det är idag Obama svär presidenteden.
Valet var nästan för simpelt.
Aime; hörrninini
Eftersom Llou redan berättat om våra planer för den här bloggen i det förra inlägget så får väl jag ta och hitta på något annat roligt åt er. Något riktigt smaskigt, sådär rykande färskt från brödrosten.
Som när någon superstjärna har råkat bajsa på sig ute på värsta fancy restaurangen just precis när denne tänkt kasta drinken på sin dejt. Snacka om att inte riktigt lyckas med det man avsett att göra (d.v.s. att förudmjuka sin dejt). Eller som att den världsberömda supermodellen har börjat få celluliter på låren. Shit, hur kan man låta det hända? Det är ju helt katastrofalt!
Nej hörrninini, något sånt blir det inte i det här inlägget.
Förresten, om ni börjar lyssna mer intensivt på vad folk säger så kan ni säkert upptäcka att människor har olika favoritord eller uttryck som de använder väldigt ofta. Det här kan bidra till ett gott skratt, och alla vet ju att ett gott skratt förlänger livet. Så ut och märk ord med er! (fast gör det tyst, och le lite i smyg)
Llou; innovativt som få
Den andra nyheten är att vi ska börja med "veckans låt". "Veckans låt" publiceras varje fredag och kommer vara den låt vi har sjungit mest på under veckan; bra eller dålig spelar ingen roll. Har ni riktigt tur kanske ni får höra den optimala duon Aime&Llou uppträda. Det brukar annars vara ett privilegium som endast våra kära klasskamrater kan utnyttja. Men inte längre...
Visst låter detta extremt spännande?!
Llou; damn right
Tricken är många och varierande. Personligen föredrar jag att bränna tid på oväsentliga saker som andras bloggar. Usch och fy. (Eeh, är det så att du har en blogg vill jag säga att det här absolut inte gäller din blogg. Den är bäst. Eller ja, efter den här). Jag förstår inte hur det kommer sig att alla inte ännu har insett storheten i den här bloggen.
Äsch, det kommer väl, antar jag.
Jag avrundar detta inlägg genom att citera allas vår Monty Python:
"Drinking Australian beer is like making love in a canoo; it's fucking close to water!"
Aime; emotionellt nervsammanbrott
Min sida av storyn från igårkväll låter såhär; HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA
...och sedan fortsätter det så i ungefär 20 minuter.
När man är tjej så är det många saker som ska samsas i en och samma kropp. T.ex. så funderar vi (i alla fall de flesta av oss) redan som barn på vad våra egna barn ska heta. Vi testar också, när vi är kära, att skriva vårat förnamn med vår älskades efternamn på papper. För att liksom se om det passar. Hm, Aime Depp. Aime Jackman, Aime Pitt. Nej, nu har jag det! Min mormors flicknamn. Det återtar jag så fort jag gifter mig och på så vis heter Aime Martin.
Nu tyckte jag att jag kom fram till något bra, så det är bäst att avsluta här.
Llou; girl-on-girl action
Matilda: "Ska vi sätta väckarklockan? Annars kanske Aime kommer och väcker oss så här!" (demonstrerar hur Aime skulle väcka oss genom att, tro det eller ej, "råka" slå mig på mina bröst ett antal gånger)
Llou: "Ajajajaj! Mina brööööööst! Sluuuuuuta! Okej okej, om det är så Aime kommer att väcka oss, så ställ väckarklockan för Guds skull!"
Matilda ställer väckarklockan. Därefter kryper hon återigen ner i sängen med ett leende på läpparna och ögon som gnistrar.
Matilda: "Alltså, jag är såååå uppspelt!"
Llou: "AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH!"
Aime&Llou; fullisar
Gårdagen var mycket lyckad! Det kommer bli en trevlig tradition. Att Kajsa passade på att lägga en visit var inte helt fel det heller. Trots att middagen i sig var väldigt rolig med P3 Guld-galan och överdrivet mycket mat och godis var ändå hemresan en av kvällens höjdpunkter. Vem att tacka för detta? Jo, Llou Wilde såklart!
Det hela började med en fullis som bytte plats för att komma närmare oss (Aime, Llou, Matilda och Amanda). Därefter inleddes samtalet:
Fullis - dubavibahanbahonbajabahonbaviba. Det enda ni tjejer säger är bara jagbavibahanbajagbajagba
Llou - Ja, det är klart; man är väl effektiv. Använder vi de uttrycken hinner vi säga mycket mer under resan.
F - Ja, men resan lär väl ta lika lång tid för det!
L - Ja, det är klart - men nu hinner vi säga mycket mer under resan.
Med dessa ord var argumentationen inledd. Aime anade ugglor i mossen.
F - Men när ni tjejer pratar om varandra säger ni bara "honbadumba, honbadumba!"
L - Vi säger absolut inte "hon ba, dum ba!" Vi är betydligt snällare mot våra medmänniskor än så!"
F - Nu kommer vi till Älvsjö tjejer - håll upp fötterna!
L - Öh, okej.
F - Men det hör ni väl på namnet; Älv-sjö - det är mycket vatten här.
L - Då är det jävligt synd om mig, jag bor ju i Saltsjöbaden. Jag lär aldrig kunna sätta ner fötterna.
Alla - *skrattar*
Några hundra dåliga ordvitsar senare (ex: "jag är nykterist och vill därför inte åka till Öland. Fattar ni, Öl-land?!" och "Dom har fortfarande inte släckt branden i Brandbergen! Det har brunnit ganska länge där nu... Fattar ni, Brand-bergen?!"), diverse spydiga kommentarer från Llous håll och asgrav från alla andra i vagnen kom vår räddare...
... trodde vi.
Karaokekille (~35 år) - Ursäkta att jag ingriper, men vet du varför det heter Brandbergen?
F - Ah, för det brinner där (höhöhö).
K - Nej, det är för att förr i tiden, på 1960-talet, så var det en brand blabalblaaablalblaalaala.a....
F - Men det brinner fortfarande!
K - Nej, dom har ju släckt den!
F - Men vill ni veta varför det heter Jordbro?! Jag stod på en bro, och såg jord! Fattar ni, Jord-bro?!
K - Nejmen, anledning till att det heter Jordbro... blablabla..
Väl ute i det fria, dvs ute ur vagnen, trodde vi att vi kunde andas ut.
Icke sa nicke.
K (med flirtig röst och en hand på Llous axel) - Hehe.. Jag hoppas att det var ok att jag gick in och räddade dig! För du kunde ju inget om Brandbergen!
L - Mmm. Det var mycket... omtänksamt.
K (med sliskig röst) - Vill du att jag sjunger "Leende guldbruna ögon" för dig?
Vi lyckades tillslut komma ifrån karaokekillen (som förövrigt såg precis ut som Edies psykopatman i Desperate Housewives) och komma till vår busshållplats. Väl där kom ett killgäng för att riktigt spana in oss. Amanda, efter att ha varit tyst under största delarna av resan, fick spader: "Alltså, ni två!" (pekar på Aime och Llou) "En gång till, och jag får panik!"
Llou stod som ni kan förstå för nattens underhållning, ännu en gång. Med det avrundar vi detta inlägg, och citerar avslutningsvis den visa Amanda: "Kombinationen mellan er = EXPLOSION!"
... fast "vår" såg värre ut...
Llou; i'm a fool for no one
Men om ni ursäktar mig; nu måste jag gå och uträtta underverk med lite smink.
Later!
Aime; be there or be square
Jag har varit vansinnigt varm för bara sisådär en timme sedan. Då ylade jag till Cranberries Zombie (som Llou påstår sig aldrig ha hört!?) och hoppade runt som en tokstolle framför min gigantiska garderobs/spegelskjutdörr. (Ni borde ha sett mig. Det är såna där tillfällen jag ska filma) Got to love IKEA. Har designat min egen garderob och believe me, it's perfect! Oh, bara för det måste jag mäta hur bred min garderob är. Jag får alltid fnatt när jag inte kan komma på om det är 2 eller 3 meter. ..Happ, till min stora besvikelse var den pluttiga garderoben ynka 2 meter. Men den är fortfarande bäst!
Ikväll är det cirkelkväll hos anonyma middagsklubben. Ingen fyrkant får vara med. Kalla det mobbing, men det är reglerna för den anonyma middagsklubben. En gång i månaden träffas den på ett topphemligt ställe. Det kan vara här, där eller ingenstans.
Llou; slutet är nära
Jag är en man
Du är en kvinna
Du är en kvinna
Jag ska ta din oskuld
Och sen försvinna"
Hjälp, någon?
Aime; iiiiiiaaah!
1. Det var tomt i backen (nej, jag överdriver inte) och man kunde åka störtlopp hur mycket man ville
2. Det var tomt i liftarna så man slapp köer --> 106 åk
3. Det var tomt på restaurangen så man fick Mossenmålet snabbt.
På tal om Mossen så fanns det en ny bergstopp, Snöberget, som hade 4 nedfarter. En av dem heter Mossen! Jätteulligt. Min katt är blå, tydligen. Hon har tre ben och äter pasta. Tur att hon inte har träben.
Götes brant var brant (iiiiiaaah är förklaringen på hur brant Götes brant var)och Åkes dröm var en dröm. Konstigt va?
Llou; som en ICA-plastpåse mitt på blanka dan
På yogan kände jag mig verkligen som en gravid konteiner. Det var skrattretande. Vi gick upp i en ställning som jag tyckte var asjobbig. "Det här är viloställningen", säger vår lärare då.
Jippi.
Jag överlevde hur som helst, och har inte för varaktiga men.
Promenaden i Hagaparken var ytterst intressant. Eller, ja.
Det var svinigt kallt, och efter 5 minuter hade jag förlorat känseln i mina kinder. Efter ytterligare 10 minuter hade jag förlorat all känsel i benen. Plågan blev däremot mindre påtaglig i Roujans sällskap, som erbjöd mig diverse roliga historier från sin barndom.
Väl tillbaka i gymmet duschade jag varmt - men det gjorde ingen skillnad. Mina ben gjorde lika ont som innan. Jag prövade även att basta, fast när Palina började leva ut sina finska gener i bastun kändes det att det var dags att gå.
Jag fryser fortfarande (och jag har på mig: långkalsonger, byxor, sockor, ulltoflor, linne, tjocktröja och fleecetröja. Underkläder också, givetvis. Det kändes bara onödigt att nämna dom).
Det är i och för sig mitt fel. Det var ju jag som i princip välkomnade förskylningen med öppna armar i Hagaparken.
Aime; ...det är hit jag har konverterat
Mina funderingar snurrar kring spionage, resor, bloggar, marknadsföring och kardemummaskorpor. Skratta inte, man ska inte underskatta en kardemummaskorpa på kvällen. Testa det, det är varmt rekommenderat.
Pssst, bakom mig här på tåget från Norrköping sitter två torrbollar från NTI. Bluäh! (Därmed inte sagt att alla är torrbollar, men just dessa figurer har ur min synvinkel visat sig som ganska.... hm, vad är rätt ord att använda? Uppblåsta? Tjaa, hursomhelst så var det inte mina favoriter.) Men vi skall inte hänga upp oss på sådant som är negativt, då förstörs nervgångarna i hjärnan. (Eller hur det nu var)
Mitt tips till er, innan jag rundar av denna mysiga skrivstund, är att ni sätter er framför Bloglovin, skapar er ett konto och börjar prenumerera på min och Llous underbara blogg. Så kan ni läsa den sen ungefär den tiden ni läser bibeln.
Tjing!
Llou; pölseland
Känner ni storhetens vindslag i nacken? Just precis. Det här är ett stort ögonblick.
Således borde inlägget handla om något stort, allvarligt eller åtminstone livsavgörande. Jag blir tvungen att göra er besvikna. Jag sitter för tillfället på ett tåg mot Köpenhamn. Det är lite svårt att vara kreativ då.
Inte för att jag har något emot danskar. Alltså... jag har någonting emot danskar, men det ogillandet påverkar inte min skaparförmåga.
Flum flum. Jag och Aime är på väg till Norrköping. Vi ska marknadsföra vår skola, förebilder som vi är! Kanske blir även det vårt projektarbete i trean (eftersom vi är så eftertraktade att vi redan har blivit förfrågade...).
Over n' out!
Aime&Llou
Killing all lights är stolta över att presentera...
... Aime Chouette och Llou Wilde!
Vilka är då dessa?
Jo, det ska vi beskriva med våra egna ord. Först till rakning är Aime.
"Aime Chouette är en underbart trevlig tjej som lever upp till sitt namn. Hon är älskvärd och passionerad (= Aime) och söt, rolig och smart som en uggla (= Chouette). Vi går i samma klass och går dagligen våra klasskamrater på nerverna med våra ständiga optimistiska utrop och våra svängiga sånger."
Sagt den 15 januari klockan 13:09 av Llou Wilde.
"Wilde, Llou Wilde. Kanske inte lika kvicktänkt som allas vår James Bond, men kvicktänkt är hon nog ändå. (Fan...) Hon kan utan problem prata sig ur vilken situation som helst. Detta medför, tyvärr(?), att hon också är en hejare på att luras, så se upp! Llou har känsla för ironi och sarkasm som ingen annan, vilket medför många skratt i vardagen. Jag kan utan tvekan säga att jag inte skulle vilja sjunga The Elephant Medley med någon annan i hela världen!"
Sagt den 15 januari klockan 13.14 av Aime Chouette
